Onsdag. Vaknat två ggr. Först kl 6 och körde hem . Sen klockan 11. Gick upp tjugo minuter efter. Var på jobbet 12:15. Grymt effektiv. Jobbat. Varit jobbig. Velat. Tänkt. BESTÄMT! Hur kan man älska en människa man är så otroligt förbannad på? Om en människa sårat en mer än vad man trodde var möjligt, varför ska man då fortfarande älska den personen? De säger att gränsen mellan kärlek och hat är hårfin, men jag hatar inte. Jag kan inte. Dock vet jag inte längre var gränsen mellan att älska och att sakna går. Saknar jag honom för att jag älskar honom? Eller tror jag att jag älskar honom bara för att jag saknar honom? Eller är det helt enkelt denna sorg som är beviset på pure, clean, deep love? Vem vet, vem vet...
Underbar kväll. Säng. Emma. Citronvatten. Pizza med räkor, tonfisk och salami i magen. Varsin dator i knät. Regn och blåst utanför fönstret. Snart film. Kissnödig. Klänningsfunderingar men kommer ingen vart. Fick paket från H&M men allt var fel så det ska skickas tillbaka. Jeansköp imorgon förmodligen. Livet känns ändå ganska ljust.
We're so over, we need a new word for over
-Carrie till mr Big. Vackert.